Klimakteriet
Klimakteriet är en tid i livet när kroppen genomgår förändringar. Man får sin sista mens och kan inte längre bli gravid. En del får besvär och mår dåligt. Andra mår bra.
Vad är klimakteriet?
Klimakteriet kallas för övergångsåldern. Det är en fas i livet. Den brukar pågå mellan ett halvår och fem år. För de flesta börjar den något eller några år innan den sista mensen. Och fortsätter några år efter. Klimakteriet upplevs olika. Kroppsliga besvär som svettningar, humörsvängningar och problem i underlivet – kan ge bekymmer. Andra märker nästan ingenting.
Vad är orsaken bakom?
När en kvinna föds innehåller äggstockarna hundratusentals omogna ägg. De kallas för ägganlag. Vid puberteten börjar äggen mogna. Varje månad mognar en stor mängd ägganlag. Ett av äggen görs redo för befruktning.
Om ägget befruktas av en spermie kan man bli gravid. Annars destrueras äggen och försvinner. Äggen fortsätter att mogna varje månad. Tills ägg- anlagen är slut. Menopausen inträffar när det inte finns några ägg kvar. Då slutar mensen att komma. Det betyder att det inte längre går att bli gravid.
När äggen tar slut minskar även hormonet östrogen som produceras till en stor del av äggen. Halterna fortsätter att vara låga under resten av livet.
När halten östrogen sjunker kan man få besvär. Det brukar kallas för klimakteriebesvär eller övergångsbesvär.
Vad är klimakteriet?
Klimakteriet kallas för övergångsåldern. Det är en fas i livet. Den brukar pågå mellan ett halvår och fem år. För de flesta börjar den något eller några år innan den sista mensen. Och fortsätter några år efter. Klimakteriet upplevs olika. Kroppsliga besvär som svettningar, humörsvängningar och problem i underlivet – kan ge bekymmer. Andra märker nästan ingenting.
Vad är orsaken bakom?
När en kvinna föds innehåller äggstockarna hundratusentals omogna ägg. De kallas för ägganlag. Vid puberteten börjar äggen mogna. Varje månad mognar en stor mängd ägganlag. Ett av äggen görs redo för befruktning.
Om ägget befruktas av en spermie kan man bli gravid. Annars destrueras äggen och försvinner. Äggen fortsätter att mogna varje månad. Tills ägg- anlagen är slut. Menopausen inträffar när det inte finns några ägg kvar. Då slutar mensen att komma. Det betyder att det inte längre går att bli gravid.
När äggen tar slut minskar även hormonet östrogen som produceras till en stor del av äggen. Halterna fortsätter att vara låga under resten av livet.
När halten östrogen sjunker kan man få besvär. Det brukar kallas för klimakteriebesvär eller övergångsbesvär.
Det finns många icke medicinska sätt för att må bättre:
Det finns även en del medicinska metoder som kan lindra dina besvär:
Tillsammans med läkare diskuterar vilken medicin som kan vara bäst för dig.
- Fysisk aktivitet: Rörelse påverkar kroppen och humöret på ett bra sätt. Motion minskar också vallningar och svettningar. Det har gjorts undersökningar på personer i klimakteriet. De som motionerar minst en gång i veckan mår bättre än de som inte gör det. Det finns många sätt att motionera. Du kan simma, gå på gymnastik, cykla, springa eller promenera. All rörelse är bra.
- Avslappningsövningar: Många mår bättre av avslappningsövningar, mindfulness, meditation och yoga. De blir bättre på att lyssna på kroppen. Att andas rätt och komma ner i varv. Avslappningsövningar kan minska besvär med vallningar och svettningar.
- Svalka, tunna kläder , klä dig i flera tunna lager. Då kan du ta av dig ett plagg när du blir varm. Undvik tätt sittande kläder och syntetmaterial. Kaffe, te och alkohol kan göra vallningar och svettningar värre. Drick mycket vatten istället.
- Ta hand om underlivet, tvätta inte underlivet för ofta. En gång om dagen räcker. Använd barnolja istället för tvål. Du ska aldrig tvätta inuti slidan.Testa att stryka olja i underlivet innan du duschar. Det skyddar slemhinnorna. Använd kläder som sitter löst. Och sov gärna utan underkläder.Har du sveda och klåda i slidan? På apoteket finns receptfria läkemedel med östrogen. De ökar fuktigheten. Personalen på apoteket kan hjälpa dig välja. Behandla underlivet med lokal östrogen i tre veckor. Gå till en läkare om problemen inte går över.
- Akupunkturbehandling: effektiv metod för att minska vallningar och förbättra sömnen. Även humöret till en viss grad kan stabiliseras.
Det finns även en del medicinska metoder som kan lindra dina besvär:
Tillsammans med läkare diskuterar vilken medicin som kan vara bäst för dig.
Vanliga frågor
Vad är bio-identiska hormoner?
Östrogen
Östrogenkomponenten som används i MHT är ibland bioidentiskt östradiol, det vill säga substansen är identisk med kroppseget hormon. Östradiol finns som peroral och transdermal beredning (plåster, gel eller spray). Transdermal behandling bör väljas till kvinnor med riskfaktorer för blodpropp samt metabol sjukdom.
Gestagen/progesteron
I Sverige används framför allt gestagen i tablettform eller i hormonspiral som ger ett säkert endometrieskydd och god blödningskontroll i kombination med östrogen. Många kvinnor efterfrågar bioidentiskt progesteron som alternativ till gestagen. I dagsläget finns inga sådana läkemedel tillgängliga i Sverige på indikationen MHT.
Dydrogesteron
Dydrogesteron är strukturlikt progesteron och finns som registrerat läkemedel i sekventiell och kontinuerlig regim. Kunskapsläget om eventuella skillnader i risker och säkerhet med gestagen jämfört med progesteron och dydrogesteron är fortfarande oklart och i nuläget kan därför ingen närmare rekommendation ges.
Östrogenkomponenten som används i MHT är ibland bioidentiskt östradiol, det vill säga substansen är identisk med kroppseget hormon. Östradiol finns som peroral och transdermal beredning (plåster, gel eller spray). Transdermal behandling bör väljas till kvinnor med riskfaktorer för blodpropp samt metabol sjukdom.
Gestagen/progesteron
I Sverige används framför allt gestagen i tablettform eller i hormonspiral som ger ett säkert endometrieskydd och god blödningskontroll i kombination med östrogen. Många kvinnor efterfrågar bioidentiskt progesteron som alternativ till gestagen. I dagsläget finns inga sådana läkemedel tillgängliga i Sverige på indikationen MHT.
Dydrogesteron
Dydrogesteron är strukturlikt progesteron och finns som registrerat läkemedel i sekventiell och kontinuerlig regim. Kunskapsläget om eventuella skillnader i risker och säkerhet med gestagen jämfört med progesteron och dydrogesteron är fortfarande oklart och i nuläget kan därför ingen närmare rekommendation ges.
Skriver ni licens på Bio-identisk Progesteron?
Bioidentiskt progesteron eller gestagen?
Enligt Läkemedelsverket är det oklart om bioidentiskt progesteron (till exempel Utrogestan) är lika säkert att använda som gestagen i kombination med östrogen.
Det finns evidens att efter fem år skyddar progesteron livmoderslemhinnan inte lika bra, och därför rekommenderar myndigheten årliga ultraljudsundersökningar.
Risken för bröstcancer verkar vara något mindre hos bioidentiskt progesteron än hos gestagen, men mer än fem års användning av progesteron tillsammans med östrogen ökar risken för bröstcancer.
Bioidentiskt progesteron är inte är godkänt vid klimakteriebesvär i Sverige, och skrivs ut på licens från utlandet. Läkemedlet Utrogestan används vid fertilitetsbehandling, men skrivs ut ibland av andra kliniker off label mot klimakteriebesvär (det vill säga utan att vara godkänt mot besvären).
Vi på Kvinnoläkarna skriver inte ut licenspreparat eller några preparat som inte är godkända av läkemedelsverket. Utrogestan kan dock i undantagsfall skrivas ut på indikation IVF eller om det finns ett medicinskt behov som inte kan tillgodoses av godkända läkemedel.
Det finns även ett kombinationspreparat (Femoston) med östrogen och den progesteronlika substansen dydrogesteron.
Även det bör kompletteras med årliga underökningar av livmoderslemhinnan.
Karolinska universitetssjukhuset i Solna gör nu en studie som utvärderar säkerheten för brösten vid kombinerad hormonbehandling med naturligt progesteron jämfört med syntetiskt progesteron.
Enligt Läkemedelsverket är det oklart om bioidentiskt progesteron (till exempel Utrogestan) är lika säkert att använda som gestagen i kombination med östrogen.
Det finns evidens att efter fem år skyddar progesteron livmoderslemhinnan inte lika bra, och därför rekommenderar myndigheten årliga ultraljudsundersökningar.
Risken för bröstcancer verkar vara något mindre hos bioidentiskt progesteron än hos gestagen, men mer än fem års användning av progesteron tillsammans med östrogen ökar risken för bröstcancer.
Bioidentiskt progesteron är inte är godkänt vid klimakteriebesvär i Sverige, och skrivs ut på licens från utlandet. Läkemedlet Utrogestan används vid fertilitetsbehandling, men skrivs ut ibland av andra kliniker off label mot klimakteriebesvär (det vill säga utan att vara godkänt mot besvären).
Vi på Kvinnoläkarna skriver inte ut licenspreparat eller några preparat som inte är godkända av läkemedelsverket. Utrogestan kan dock i undantagsfall skrivas ut på indikation IVF eller om det finns ett medicinskt behov som inte kan tillgodoses av godkända läkemedel.
Det finns även ett kombinationspreparat (Femoston) med östrogen och den progesteronlika substansen dydrogesteron.
Även det bör kompletteras med årliga underökningar av livmoderslemhinnan.
Karolinska universitetssjukhuset i Solna gör nu en studie som utvärderar säkerheten för brösten vid kombinerad hormonbehandling med naturligt progesteron jämfört med syntetiskt progesteron.
Jag har fått Utrogestan via en annan klinik som rekommenderar ultraljudsundersökning, kan jag söka till er för det?
Vi på Kvinnoläkarna kan tyvärr inte ansvara för ordinationer som inte gjorda av våra specialister. Vi erbjuder därför inte sådana tjänster.